Om arkivet

Detta stycke återfinns i Värmlands Spelmansförbunds medlemstidning Värmländsk Folkmusik, nummer 4, 1989, med anledning av Värmlands Spelmansförbunds 60 års-jubileum:

Att vår folkmusik är ett kulturarv, som måste bevaras åt eftervärlden, råder det väl inga delade meningar om numera. När Erik Gustavsson påbörjade sin dokumentation av Värmländsk folkmusik skedde detta genom notskriften, den enda metod som stod till buds på den tiden. Så kom bandspelaren, som ju innebar en fullständig revolution. I stället for den ofullständiga bild av låten, som notskriften kunde förmedla även för den mest noggranne upptecknaren, fick man nu höra låten spelas, i bästa fall av traditionsbäraren.
   Och på de senaste åren har vi videokameran som blivit det perfekta verktyget för dokumentation.
   Tack vare pengar från landstinget inleddes för c:a 10 år sedan en mer systematisk dokumentationsverksamhet i fråga om värmländsk folkmusik. Och 1983 instiftades en musikantikvarisk avdelning på Värmlands museum i Karlstad. Där finns nu en försvarlig samling - säkerligen över 1000 band - inspelad folkmusik - och även annan musik - lagrad, och denna samling ökar stadigt efterhand som insamlingsarbetet fortskrider. Det rika materialet ska efter en tidsödande bearbetning med systematisering och katalogisering hållas tillgängligt for envar i arkivet i Gamla badhuset i Karlstad. Förhoppningsvis ska det inte röna samma öde som åtskilligt av det, som finns i våra otaliga arkiv, att begravas och falla i glömska.
   Kanske kan en datorisering någon gång i framtiden underlätta tillgängligheten. Men Värmlands museum lever som bekant under knapphetens kalla stjärna när det gäller ekonomin, så det kan nog dröja.